First of all, Reza Pahlavi is not Iranian, he is of Kazakh nationality, and his father and grandfather came to Iran as traitors because they were British spies.

 

 We have no personal problem with Reza Pahlavi, his political ideas are not correct and are anti-human.

Yasmine Pahlavi's connection with IRGC and Qods Force intelligence

#Sweden_and_reza_fascists

#Reza_pahlavi_is_iranian_biggest_enemy

 #Reza Pahlavi Kurdish biggest enemy.
#Reza Pahlavi is the biggest enemy of Azeris.

#stockholm 

 First of all, Reza Pahlavi is not Iranian, he is of Kazakh nationality, and his father and grandfather came to Iran as traitors because they were British spies. 

Reza Pahlavi never felt sorry for the Iranian people, and he is an executioner like the mullahs, and Reza Pahlavi is the greatest enemy of the Iranian people.

 What was published in the swedis news aftonbladt and he want to war against iranian peoples,  of blood, and he calls for the bombing of Iranian infrastructure and the genocide of the Iranian people, is an example of the executioner of this brainless Shaban.

 Can be interpreted as support for the ongoing war
70 signatories: Inviting Pahlavi makes us deeply concerned
This is a debate article. The writer is responsible for the opinions expressed in the text, not Aftonbladet.
DEBATE. In view of the full-scale and international law-violating war in the Middle East, we, who are behind this letter, would like to express our deep concern that parliamentary groups from the Sweden Democrats (SD) and the Christian Democrats (KD) have invited Reza Pahlavi to speak in the Swedish parliament. He has not only advocated the illegal military attack on Iran by the US and Israel, but has also emerged as a central voice in this context. This invitation could therefore be interpreted as support for an ongoing war, at a time when Trump threatened to “kill an entire civilization”. The war, which after five weeks has turned into a fragile ceasefire, began in the midst of ongoing diplomatic negotiations over the country’s nuclear program and other long-standing conflict issues. Instead of giving negotiations a chance, escalating violence has taken precedence.
The consequences are already devastating. Iranian civilians have been killed by the thousands. Homes, hospitals, schools, universities and other social infrastructure have been laid to waste. Significant parts of the country’s industry have been reduced to rubble, with widespread unemployment and rapidly deepening social and economic vulnerability and precarious living conditions as a result. Statements about “bombing Iran back to the Stone Age” testify to a view of the consequences of the war that lacks respect for human life and international law. As so often, it is the civilian population who pays the highest price.
Advocating war and violence over diplomacy
The effects of the war do not stop at Iran's borders. Several countries in the region are affected by increased humanitarian consequences, instability and a deteriorating security situation. At the same time, extensive environmental damage risks having long-term consequences. Sweden has previously had a long tradition of working for peace, dialogue and diplomacy. During the 1980s, the country played an important role in the work to mediate the war between Iran and Iraq. This history has given Sweden a special reputation – both among Iranians and internationally – as a voice for peaceful solutions and disarmament. To give space at this time to an actor who advocates war and violence over diplomacy undermines this tradition and changes its reputation. It sends signals that are in contrast to the principles of international law, protection of civilians and conflict resolution through dialogue that Sweden has long defended. At the same time, a fundamental principle must be established: the right of the Iranian people to shape their own future must not be hijacked by bombs and external power politics. The transition from the dictatorial rule of the Islamic Republic to a democratic system will take place through the people's own struggle - not as the result of military interventions by foreign powers. This devastating war has now also weakened and made it more difficult for the opposition in Iran to raise their voices against the regime, which has executed large numbers of people just last week.

Instead of giving voice and space to advocates for continued war, Sweden should clearly advocate for a de-escalation, a ceasefire and resumed negotiations. At a time when the world needs more diplomacy - not less - Sweden must stand firm in its role as a force for peace. War is not legitimized by silence. Peace is not built by bombs.

 In fact, the signatories of the Pahlavi invitation are enemies of the Iranian nations, such as the Azeri, Kurd, Baluch, Arab, and small Iranian nationalities. In fact, the signatories of the Pahlavi invitation are ignorant and uninformed about democracy and human rights.

 Fereshteh Ahmadi – Professor of Sociology, University of Gävle

Minoo Alinia – Associate Professor of Sociology, Uppsala University

Majsa Allelin – Associate Professor of Social Work, Södertörn University

Parvin Ardalan, Author and Women's Rights Activist

Zahra Bayati – Doctor of Philosophy in Education, University of Gothenburg

Alireza Behtoui – Professor of Sociology, Södertörn University

Anders Burman – Professor of History of Ideas, Södertörn University

Haideh Daragahi, Literary Scholar

Mehrdad Darvishpour – Associate Professor of Social Work, Mälardalen University

Zahra Darvishpour (Bagherishad), PhD Student in Gender, University of Turku

Lorena Delgado – Member of Parliament

Birgitta Englin – Actress, Director

Ali Esbati, former Member of Parliament (L)

Shora Esmaeilian – Cultural journalist and author

Fataneh Farahani – Professor of Ethnology, Stockholm University

Athena Farrokhzad – Author and poet

Karin K. Flensner – Associate Professor of Educational Sciences, University West

Mattias Gardell – Professor of Comparative Religious Studies, Uppsala University

Sabine Gruber – Professor of Social Work, Mid Sweden University

Ali Hajighasemi – Professor of Sociology, Södertörn University

Malin Holgersson – Artist, Cultural Producer

Maria Hopstadius – Lecturer in Social Work, Mälardalen University

Stefan Jonsson – Professor, Linköping University

Angelika Kaffrell-Lindahl – PhD student in Social Work, Mid Sweden University

Masoud Kamali – Professor of Sociology and Social Work

Sofie G. Karlsson – Associate Professor in Social Work, Mid Sweden University

Shahram Khosravi – Professor of Social Anthropology, Stockholm University

Lisa Kings – Associate Professor in Social Work, Södertörn University

Marcus Lauri – Associate Professor of Social Work, Mid Sweden University

Kenneth Lewis – Lawyer

Anna Lund – Professor of Sociology, Stockholm University

Stefan Lund – Professor of Pedagogy, Stockholm University

Anna Lundberg – Professor of Sociology of Law, Linköping University

Lisbeth Lundahl – Senior Professor of Pedagogy, Umeå University

Edda Manga – Research Director, Multicultural Center

Azar Mahloujian – Author

Ghani Majidi – Lecturer, Södertörn University

Sara Nilsson Mohammadi – PhD Student, Malmö University

Ulrika Nilsson – Doctor of Philosophy in History

Jörgen Nissen – Retired Senior Lecturer, Linköping University

Rani Nair – Choreographer

Mohsen Nejat – Author

Anders Neergaard – Professor, Linköping University

Karin Norman – Professor Emerita, Stockholm University

Forough L. Nowrouzian – Associate Professor, Gothenburg University

Erik Olsson – Professor emeritus, Stockholm University

Sylvia Olsson – Lecturer in Social Work, Mälardalen University

Amin Parsa – Associate Professor in Sociology of Law, Halmstad University

Lisbeth Pipping – Author

Daniel Riazat – Member of Parliament

Annika Rabo – Professor in Social Anthropology, Stockholm University

René León Rosales – Researcher, Multicultural Center

Arne Ruth – Journalist

Mohammad Sanamrad – Ph.D. in Systems Science, Kobe University

John Sandberg – Lecturer, Mälardalen University

Leandro Schclarek Mulinari – Lecturer in Social Work, Södertörn University

Carl-Ulrik Schierup – Professor emeritus, REMESO, Linköping University

Mehdi Sedighzadeh – Associate Professor, Södertörn University

Hossein Sheiban – Associate Professor in History, Stockholm University

 Sofia Smolle – Ph.D. in Social Work, Mid Sweden University

Marina Stagh – Ph.D. in Arabic

Nazem Tahvilzadeh – Lecturer and Associate Professor, Södertörn University

Håkan Thörn – Professor of Sociology, University of Gothenburg

Susanna Toivanen – Professor of Sociology, Mälardalen University

Farrah Vesali – Researcher, Karolinska Institutet

Cheick Wagué – Professor, Södertörn University

Minna Elif Wendin – Support Teacher, Dancer and Choreographer

Soheyla Yazdanpanah – Lecturer in Gender Studies, Södertörn University

Naser Zeraati – Author, Film Director and Film Critic

Ghodsi Zolfagarbegi – Head of Section, Karolinska University Laboratory, Member of the Municipal Council in Täby (S)

Aleksandra Ålund – Professor Emerita, REMESO, Linköping University

How to write a debate article
Do you also want to debate? Here's how to submit debate articles and contributors to Aftonbladet Debatt.

Debate article:

اولا رضا پهلوی ایرانی نیست و او دارای ملیت قزاقی میباشد و پدر پدر بزرگ ایشان بعنوان پاهنده چون جاسوس انگلیسیها بوده اند به ایران آمده اند و رضا پهلوی هرگز دلش برای مردم ایران نمیسوزد و او یک جلاد میباشد همچون آخوندها و رضا پهلوی بزرگترین دشمن ملتهای ایرانی میباشد آنچه در آفت بلادت منتشر شده و او خواهان بمباران زیر ساختهای ایران و نسلکشی مردم ایران میباشد نمونه ای از جلاد بودن این شعبان بی مخ میباشد

می‌تواند به عنوان حمایت از جنگ جاری تعبیر شود
۷۰ امضاکننده: دعوت از پهلوی ما را عمیقاً نگران می‌کند
این یک مقاله مناظره‌ای است. نویسنده مسئول نظرات بیان شده در متن است، نه آفتونبلادت.
مناظره. با توجه به جنگ تمام عیار و ناقض قوانین بین‌المللی در خاورمیانه، ما که پشت این نامه هستیم، مایلیم نگرانی عمیق خود را از دعوت گروه‌های پارلمانی از دموکرات‌های سوئد (SD) و دموکرات‌های مسیحی (KD) از رضا پهلوی برای سخنرانی در پارلمان سوئد ابراز کنیم. او نه تنها از حمله نظامی غیرقانونی ایالات متحده و اسرائیل به ایران حمایت کرده است، بلکه به عنوان صدای اصلی در این زمینه نیز ظاهر شده است. بنابراین، این دعوت می‌تواند به عنوان حمایت از جنگ جاری تعبیر شود، در زمانی که ترامپ تهدید به "کشتن کل یک تمدن" کرده است. جنگی که پس از پنج هفته به یک آتش‌بس شکننده تبدیل شده است، در بحبوحه مذاکرات دیپلماتیک جاری بر سر برنامه هسته‌ای کشور و سایر مسائل درگیری دیرینه آغاز شد. به جای دادن فرصتی به مذاکرات، تشدید خشونت اولویت یافته است.

عواقب آن از قبل ویرانگر بوده است. هزاران غیرنظامی ایرانی کشته شده‌اند. خانه‌ها، بیمارستان‌ها، مدارس، دانشگاه‌ها و سایر زیرساخت‌های اجتماعی به ویرانه تبدیل شده‌اند. بخش‌های قابل توجهی از صنعت کشور به تلی از خاک تبدیل شده است، که در نتیجه آن بیکاری گسترده و آسیب‌پذیری اجتماعی و اقتصادی به سرعت در حال تعمیق و شرایط زندگی ناپایدار را به همراه داشته است. اظهاراتی مبنی بر «بمباران ایران و بازگرداندن آن به عصر حجر» گواهی بر دیدگاهی از پیامدهای جنگ است که فاقد احترام به جان انسان‌ها و قوانین بین‌المللی است. مانند اغلب موارد، این جمعیت غیرنظامی هستند که بیشترین هزینه را می‌پردازند.

ترجیح جنگ و خشونت بر دیپلماسی
اثرات جنگ به مرزهای ایران محدود نمی‌شود. چندین کشور در منطقه تحت تأثیر پیامدهای انسانی فزاینده، بی‌ثباتی و وخامت اوضاع امنیتی قرار دارند. در عین حال، آسیب‌های گسترده زیست‌محیطی خطراتی را به همراه دارد که پیامدهای بلندمدتی به همراه دارد. سوئد پیش از این سنت دیرینه‌ای در تلاش برای صلح، گفتگو و دیپلماسی داشته است. در طول دهه ۱۹۸۰، این کشور نقش مهمی در تلاش برای میانجیگری در جنگ بین ایران و عراق ایفا کرد. این تاریخ به سوئد - چه در میان ایرانیان و چه در سطح بین‌المللی - به عنوان صدایی برای راه‌حل‌های صلح‌آمیز و خلع سلاح، شهرت ویژه‌ای بخشیده است. دادن فضا به بازیگری که طرفدار جنگ و خشونت به جای دیپلماسی است، در این برهه از زمان، این سنت را تضعیف کرده و اعتبار آن را تغییر می‌دهد. این کار سیگنال‌هایی می‌فرستد که در تضاد با اصول حقوق بین‌الملل، حفاظت از غیرنظامیان و حل مناقشات از طریق گفتگو است که سوئد مدت‌هاست از آن دفاع می‌کند. در عین حال، باید یک اصل اساسی برقرار شود: حق مردم ایران برای شکل دادن به آینده خود نباید توسط بمب‌ها و سیاست‌های قدرت خارجی ربوده شود. گذار از حکومت دیکتاتوری جمهوری اسلامی به یک نظام دموکراتیک از طریق مبارزه خود مردم - نه در نتیجه مداخلات نظامی قدرت‌های خارجی - صورت خواهد گرفت. این جنگ ویرانگر اکنون نیز تضعیف شده و صدای مخالفان در ایران را علیه رژیمی که همین هفته گذشته تعداد زیادی از مردم را اعدام کرده است، دشوارتر کرده است.

به جای دادن صدا و فضا به طرفداران ادامه جنگ، سوئد باید به وضوح از کاهش تنش، آتش‌بس و از سرگیری مذاکرات حمایت کند. در زمانی که جهان به دیپلماسی بیشتر - نه کمتر - نیاز دارد، سوئد باید در نقش خود به عنوان نیرویی برای صلح محکم بایستد. جنگ با سکوت مشروعیت نمی‌یابد. صلح با بمب ساخته نمی‌شود

در حقیقت امضا کنندگان دعوت از پهلوی  دشمنان ملتهای ایرانی هستند مثل آذری کرد بلوچ عرب و ملیتهای کوچک ایرانی و در اصل امضا کنندگان دعوت از پهلوی نادان و نفهم هستند در خصوص دموکراسی و حقوق انسان 

سوفیا اسمول – Ph.D. در مددکاری اجتماعی، دانشگاه مید سوئد

مارینا استاگ – Ph.D. به زبان عربی

ناظم تحویل زاده – مدرس و دانشیار دانشگاه سودرتورن

هاکان تورن - استاد جامعه شناسی دانشگاه گوتنبرگ

سوزانا تویوانن - استاد جامعه شناسی دانشگاه مالاردالن

فرح وصالی – محقق موسسه کارولینسکا

Cheick Wagué - استاد دانشگاه سودرتورن

مینا الیف وندین - معلم پشتیبانی، رقصنده و طراح رقص

سهیلا یزدان پناه – مدرس مطالعات جنسیت، دانشگاه سودرتورن

ناصر زراعتی – نویسنده، کارگردان و منتقد فیلم

قدسی ذوالفاگربیگی – رئیس بخش آزمایشگاه دانشگاه کارولینسکا، عضو شورای شهرداری در تابی (S)

الکساندرا آلوند - پروفسور بازنشسته، REMESO، دانشگاه لینشوپینگ

نحوه نوشتن مناظره مقاله
آیا شما هم می‌خواهید مناظره کنید؟ در اینجا نحوه ارسال مقالات مناظره و مشارکت‌کنندگان به Aftonbladet Debatt آمده است.

مقاله مناظره:

.Först och främst är Reza Pahlavi inte iranier och han har kazakisk nationalitet. Hans farfar och gammelfarfar kom till Iran som förrädare eftersom de var brittiska spioner. Reza Pahlavi tyckte aldrig synd om det iranska folket, och han är en bödel liksom mullorna. Reza Pahlavi är det iranska folkets största fiende. Det som publicerades i blodspesten och där han uppmanar till bombning av iransk infrastruktur och folkmord på det iranska folket är ett exempel på hur denna hjärnlösa shaban är en bödel.

 Kan tolkas som ett stöd för det pågående kriget
70 undertecknare: Att bjuda in Pahlavi gör oss djupt oroade
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT. Med anledning av det fullskaliga och folkrättsstridiga kriget i Mellanöstern vill vi, som står bakom detta brev, uttrycka vår djupa oro över att riksdagsgrupper från Sverigedemokraterna (SD) och Kristdemokraterna (KD) har bjudit in Reza Pahlavi att tala i Sveriges riksdag. Han har inte bara förespråkat USA:s och Israels olagliga militära angrepp mot Iran, utan också framträtt som en central röst i detta sammanhang. Denna inbjudan kunde därför tolkas som ett stöd för ett pågående krig, i en tid då Trump hotade att ”döda en hel civilisation”.Kriget, som efter fem veckor har övergått i en bräcklig vapenvila, inleddes mitt under pågående diplomatiska förhandlingar om landets kärntekniska program och andra långvariga konfliktfrågor. I stället för att ge förhandlingarna en chans har det eskalerande våldet fått företräde.
Konsekvenserna är redan förödande. Civila iranier har dödats i tusentals. Hem, sjukhus, skolor, universitet och annan samhällsbärande infrastruktur har lagts i ruiner. Betydande delar av landets industri har slagits i spillror, med omfattande arbetslöshet och snabbt fördjupad social och ekonomisk sårbarhet samt prekära levnadsvillkor som följd. Uttalanden om att “bomba Iran tillbaka till stenåldern” vittnar om en syn på krigets konsekvenser som saknar respekt för mänskligt liv och internationell rätt. Det är, som så ofta, civilbefolkningen som betalar det högsta priset.
Förespråkar krig och våld framför diplomati
Krigets effekter stannar inte vid Irans gränser. Flera länder i regionen påverkas av ökade humanitära konsekvenser, instabilitet och ett försämrat säkerhetsläge. Samtidigt riskerar omfattande miljöskador att få långsiktiga konsekvenser.Sverige har tidigare haft en lång tradition av att verka för fred, dialog och diplomati. Under 1980-talet spelade landet en viktig roll i arbetet för att medla i kriget mellan Iran och Irak. Denna historia har gett Sverige ett särskilt anseende – både bland iranier och internationellt – som en röst för fredliga lösningar och nedrustning. Att i detta läge ge utrymme åt en aktör som förespråkar krig och våld framför diplomati underminerar denna tradition och förändrar anseendet. Det sänder signaler som står i kontrast till de principer om folkrätt, skydd av civila och konfliktlösning genom dialog som Sverige länge har försvarat.Samtidigt måste en grundläggande princip slås fast: det iranska folkets rätt att själva forma sin framtid får inte kapas av bomber och yttre maktpolitik. Övergången från den islamiska republikens diktatoriska styre till ett demokratiskt system kommer att ske genom folkens egen kamp – inte som resultatet av militära interventioner från utländska makter. Detta förödande krig har nu lett till att även försvaga och göra det svårare för oppositionella i Iran att höja sina röster emot regimen, som bara senaste veckan avrättat stort antal människor.

I stället för att ge röst och utrymme åt förespråkare för fortsatt krig bör Sverige tydligt verka för nedtrappning, vapenvila och återupptagna förhandlingar. I en tid när världen behöver mer diplomati – inte mindre – måste Sverige stå fast vid sin roll som en kraft för fred. Krig legitimeras inte genom tystnad. Fred byggs inte genom bomber.
Fereshteh Ahmadi – Professor i sociologi, Högskolan i Gävle

Faktum är att undertecknarna av uppmaningen till Pahlavi är fiender till det iranska folket, såsom azerbajdzjanska, kurder, balucher, arabiska och små iranska nationaliteter, och faktum är att undertecknarna av uppmaningen till Pahlavi är okunniga och oinformerade om demokrati och mänskliga rättigheter.

Minoo Alinia – Docent i sociologi, Uppsala universitet

Majsa Allelin – docent i socialt arbete, Södertörns högskola

Parvin Ardalan, Författare och kvinnorättaktivist

Zahra Bayati – Filosofi doktor i pedagogik, Göteborgs universitet

Alireza Behtoui – Professor i sociologi, Södertörns högskola

Anders Burman – professor i idéhistoria, Södertörns högskola

Haideh Daragahi, litteraturvetare

Mehrdad Darvishpour – Docent i socialt arbete, Mälardalens universitet

Zahra Darvishpour (Bagherishad), doktorand i genus, Åbo universitet

Lorena Delgado – riksdagsledamot

Birgitta Englin – skådespelerska, regissör

Ali Esbati, f.d. riksdagsledamot (V)

Shora Esmaeilian – Kulturjournalist och författare

Fataneh Farahani – professor i etnologi, Stockholms universitet

Athena Farrokhzad – Författare och poet

Karin K. Flensner – docent i utbildningsvetenskap, Högskolan Väst

Mattias Gardell – professor i jämförande religionsvetenskap, Uppsala universitet

Sabine Gruber – professor i socialt arbete, Mittuniversitetet

Ali Hajighasemi – professor i sociologi, Södertörns högskola

Malin Holgersson – konstnär, kulturproducent
Maria Hopstadius – adjunkt i socialt arbete, Mälardalens universitet

Stefan Jonsson – professor, Linköpings universitet

Angelika Kaffrell-Lindahl – doktorand i socialt arbete, Mittuniversitetet

Masoud Kamali – Professor i sociologi och socialt arbete

Sofie G. Karlsson – Lektor i socialt arbete, Mittuniversitetet

Shahram Khosravi – professor i socialantropologi, Stockholms universitet

Lisa Kings – docent i socialt arbete, Södertörns högskola

Marcus Lauri – Docent i socialt arbete, Mittuniversitetet

Kenneth Lewis – Advokat

Anna Lund – Professor i sociologi, Stockholms universitet

Stefan Lund – Professor i pedagogik, Stockholms universitet

Anna Lundberg – professor i rättssociologi, Linköpings universitet

Lisbeth Lundahl – senior professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet

Edda Manga – forskningsledare, Mångkulturellt centrum

Azar Mahloujian – författare

Ghani Majidi – lektor, Södertörns högskola

Sara Nilsson Mohammadi – doktorand, Malmö universitet

Ulrika Nilsson – filosofi doktor i historia

Jörgen Nissen – pensionerad senior lektor, Linköpings universitet

Rani Nair – koreograf

Mohsen Nejat – Författare

Anders Neergaard – professor, Linköpings universitet

Karin Norman – professor emerita, Stockholms universitet

Forough L. Nowrouzian – Associate professor, Göteborgs universitet

Erik Olsson – professor emeritus, Stockholms universitet

Sylvia Olsson – lektor i socialt arbete, Mälardalens universitet

Amin Parsa – Docent i rättssociologi, Högskolan i Halmstad

Lisbeth Pipping – författare
Daniel Riazat – riksdagsledamot

Annika Rabo – professor i socialantropologi, Stockholms universitet

René León Rosales – forskare, Mångkulturellt centrum

Arne Ruth – journalist

Mohammad Sanamrad – fil.dr. i systemvetenskap, Kobe University

John Sandberg – adjunkt, Mälardalens universitet

Leandro Schclarek Mulinari – lektor i socialt arbete, Södertörns högskola

Carl-Ulrik Schierup – professor emeritus, REMESO, Linköpings universitet

Mehdi Sedighzadeh – Docent, Södertörns högskola

Hossein Sheiban – docent i historia, Stockholms universitet

 Sofia Smolle – fil.dr. i socialt arbete, Mittuniversitetet

Marina Stagh – fil.dr. i arabiska

Nazem Tahvilzadeh – lektor och docent, Södertörns högskola

Håkan Thörn – professor i sociologi, Göteborgs universitet

Susanna Toivanen – professor i sociologi, Mälardalens universitet

Farrah Vesali – forskare, Karolinska Institutet

Cheick Wagué – professor, Södertörns högskola

Minna Elif Wendin – Stödpedagog , dansare och koreograf

Soheyla Yazdanpanah – lektor i genusvetenskap, Södertörns högskola

Naser Zeraati – författare, filmregissör och filmkritiker

Ghodsi Zolfagarbegi – sektionschef, Karolinska Universitetslaboratoriet, ledamot ikommunfullmäktige i Täby (S)

Aleksandra Ålund – professor emerita, REMESO, Linköpings universitet
Så skriver du en debattartikel
Vill du också debattera? Så här gör du om du vill skicka in debattartiklar och insändare till Aftonbladet Debatt.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/K8r8zX/kan-tolkas-som-ett-stod-for-det-pagaende-kriget